Vad betyder Tysklands nedläggning av kärnkraft?

Nu har debatten om Tysklands besked att stänga ner sina kärnkraftverk till 2022 pågått i över en vecka. Ett som är säkert är att nedläggningen kommer att påverka elpriset i Sverige, genom den ökade integrationen på den europeiska elmarknaden. Debatten är intressant - då både de som ser nedläggningen som en seger för miljön och de som tror att Tyskland istället kommer att satsa på kolkraft framöver - använder liknande argument.

Merkel menar att energisystemet måste ställas om och en ökning av den förnyelsebara andelen el från 17 till 35 % kan behövas. Ett problem med Tysklands kapacitet på 17 GW solel är att produktionen är närmare noll under kalla vinterdagar - och annan kapacitet då behövs.


Vad kommer då detta att innebära för Sveriges del?

Svensk Energi menar att prishöjningen i Norden blir begränsad och att Tysklands utmaning blir att ersätta baskraften som behövs. Anders Carlgren ställer sig skeptisk och menar att Tyskland kommer att använda mer kolkraft och importerad kärnkraftel. Men Carlgren har ju inte visat sig vara en visionernas man i sin roll som miljöminister.

Desertech - Tysklands initiativ med storskalig solel från saharas öken - kan iochmed beslutet få ett uppsving. En titt på deras hemsida visar att de stora investeringarna nog iaf ligger ett par år framåt i tiden: just nu initieras samarbeten och forskning relaterat till projektet. Jag tror att det kommer att dröja ett antal år innan riktigt storskaliga projekt, som Desertech, blir verklighet i Europa. Tills dess tror jag mycket på distribuerad småskalig förnyelsebar elproduktion, som med hjälp av smartare elnät kan styras bättre och som har låga investringsbarriärer.

Personligen tror jag att vi har en spännande utveckling framför oss i Tyskland, och den initiativkraft på energiområdet som Tysklands tidigare visat ser ut att fortsätta. Något som Sveriges politiker skulle kunna lära sig av? Var finns visionerna och de djärva besluten inom energiområdet Maud Olofsson?

Om olja från venezuela och elpriset

De senaste vintrarna har elpriset varit väldigt högt vissa dagar. Vissa som energimarknadsinspektionen menar att elmarknaden därmed har fungerat som den skall. Andra menar att det pågår en konspiration, där avställd kärnkraft har fungerat som en metod för att driva upp elpriserna. Jag har personligen en sund skepsis till elmarknaden och Nord Pool utan att därför tro att det pågår en storslagen konspiration mellan eljättarna Eon, Vattenfall och Fortum framförhandlad intill transformatorstation i Åsele.

Marginalprissättningen på Nord Pool är kontroversiell och jag kan hålla med om att den kan ge orimligt höga elpriser ibland. Samtidigt är el en stapelvara, och vi struntar om den tillverkas av ett vindkraftverk, vattenkraftverk eller kolkondens (förutsatt att vi bortser från miljöpåverkan). Det är svårt att tänka sig en differentierad prissättning på olja exempelvis - ponera att skulle Shell erbjuda bensin för 12 kronor litern denna vecka för att de kommit över ett parti billig olja från Ryssland, medan Statoil tar 14 kronor litern för sin dyra djuphavsborrade olja från Venezuela. Inte ett troligt scenario helt enkelt - inte för el handlad på Nord Pool heller.

Jag har funderat på en sak kring elpriset den senaste veckan: Varför har så många elkonsumenter fasta prisavtal eller tillsvidareavtal när ett rörligt elpris 6 av 7 dagar är billigare? Eller har jag missuppfattat situationen?

Delägare, delgrundare och VD för Gårdsvind AB

Nu har examensarbetet blivit mycket mer spännande än jag någonsin kunnat ana. Vi är fyra entreprenörer som har startat ett företag som säljer gårdsverk, mindre vindkraftverk, och tar hand om hela processen från idé till färdigt verk. Med andra ord är vi totalentreprenörer av gårdsverk. Själv sitter jag för tillfället som VD och får lära mig otroligt mycket intressant. Att få jobba tillsammans med pigga entreprenörer och företagsbyggare känns väldigt stimulerande.

Marknaden för småskalig vindkraft har haft en liten knackig historia med vindkraftverk som har gått sönder och inte hållit måttet. Därför har vi varit synnerligen noggranna när vi har valt leverantör. Det är inte svårt att lista ut att vi kommer få problem om något skulle inträffa med verken vi säljer. Med vår leverantör av gårdsverk känner vi oss mycket trygga och säkra med produkten.

Intresset för egenproducerad el är stort och många vill kunna ersätta el de köper med el som produceras från till exempel ett eget gårdsverk. Förhoppningsvis kommer den statliga nettomätningsutredningen, som ska vara klar den 1 december, fram till att en lag om nettodebitering är något att satsa på. Då blir värdet av den egenproducerade elen mycket högre än om man som idag, säljer överskottselen till spotpris på elmarknaden. Ekonomiskt är ett gårdsverk en bra investering, samtidigt som man blir mindre påverkad av elpriset på marknaden. Många fördelar finns med andra ord med att producera sin egen vindkraftsel. Gårdsvind som totalentreprenör gör det också mycket enkelt för de som är intresserade att investera i ett gårdsverk. Besök hemsidan på: www.gardsvind.se

Ex-jobb hos Kraftö Vind

Nu har det sista halvåret av mina civilingenjörsstudier påbörjats hos vindkraftsprojektören Kraftö Vind. Det verkar vara ett ungt, piggt och spännande företag som är rikt på kompetens. Min uppgift blir att utreda möjligheten till att starta verksamhet inom försäljning och projektering av mindre vindkraftverk, s.k gårdsverk. Dessa verk går förhoppningsvis snabbare att uppföra eftersom tillståndsgivningen inte är lika komplicerad som för de större verken i MW storleken. En spännande framtid väntar sannolikt!

Projektrapport om ”Stödsystem och regleringar på solcellsmarknaden”

Vilken underbar sommar vi har. Dessa dagar är det riktiga skördetider för de som äger en solcellsanläggning och visst känner man suget efter en egen. För mig är det bara en tidsfråga.

I kursen Energihandel på SLU i Ultuna har jag gjort en projektrapport om vilka stödsystem och vilka regleringar som finns på den svenska solcellsmarknaden. Rapporten tar även upp varför elcertifikatsystemet inte hjälper till att driva på utvecklingen av marknaden. Det i dagsläget största önskemålet hos marknadens aktörer är att ett system med månadsvis nettomätning och nettodebitering av el införs. Med nettomätning skulle något större anläggningar löna sig att installera som småhusägare eftersom elen inte måste konsumeras exakt när den produceras. Solelen får ett högre värde för småhusägare som då kan låta sin elmätare backa när produktionen av el är högre än husets konsumtion. En utredning kring nettomätningens vara eller icke vara pågår just nu och beräknas vara färdig under hösten. Regleringen skulle kunna göra solcellsmarknaden större i Sverige. För övrigt är ett riktat stöd mot solceller nödvändigt för att inte marknaden ska dö ut, till exempel genom det investeringsstöd på 60% av den totala anläggningskostnaden som vi har idag. Intressant blir också att se vilket typ av stöd som kommer införas när dagens investeringsbidrag upphör i slutet av nästa år. Vi får väl hoppas på ett stöd som är lite mer omfattande än de 200 miljoner som avsattes till det nuvarande stödet som sträcker sig över tre år. Rambegränsningen gör nämligen att många intresserade inte får ta del av stödpengarna och således byggs inte heller så många anläggningar som skulle kunna göras. Med fortsatt teknikutveckling och minskade systemkostnader blir marknaden ändå mindre och mindre beroende av stöd, vilket är positivt för att denna förnyelsebara energikälla ska kunna växa sig starkare i framtiden. Läs rapporten här!

Vilken är sannolikheten för en kärnkraftsolycka - egentligen?

En regnig sommardag som denna kan man ju inte annat än fundera kring det här med kärnkraftsolyckor och hur stor risken egentligen är för att en olycka inträffar. Två katastrofala olyckor i kärnkraftverk har inträffat så här långt, dels Harrisburg (Three Mile Island) 1979 och dels Tjernobyl 1986. Nu var det ju rätt så länge sedan någon katastrofal olycka inträffade, så kan man säga att kärnkraften har blivit säkrare eller till och med nästan riskfri? Självklart inte. Vi närmar oss bara den dag då en olycka kommer att inträffa. Det är bara att läsa professor Charles Perrows bok "Normal Accidents" där han beskriver kärnkraften som ett komplext system som är svårt att förstå sig på och där det bara är en tidsfråga innan det händer någon stor olycka i detta system. Med tanke på hur många incidenter de svenska kärnkraftverken har haft på senare tid blir man inte direkt övertygad om säkerheten i dem. Att man bli orolig när funderingar kring detta ämne kommer upp är inte så konstigt. Det är också värt att friska upp minnet över hur debatten gick 1979 genom att ta en titt på Tage Danielssons berömda säkerhetsmonolog. Visst ger den en tankeställare!

Äntligen sommar efter en intensiv vår

Fyran är klar och bara exjobbet kvar! Den här våren har varit den mest stressiga på länge samtidigt som det har varit den mest lärorika. Skönt ändå att ligga i fas och kunna njuta av det hårda arbete som varit. Den senaste rapporten som skrevs var inte energiinriktad, men området var ändå mycket intressant. I kursen "Komplexa system i teknik och samhälle" fick vi i uppdrag från Trafikverkets järnvägsdel (det gamla Banverket) att undersöka deras säkerhetsarbete och säkerhetskultur ur ett MTO-perspektiv (Människa, Teknik, Organisation). Banverket har genomgått en rad omorganisationer och sådant kan påverka säkerhetsarbetet i fråga om kommunikation, ansvarsfördelning och prioritering. Det framkom bland annat att det råder delade meningar mellan personal längre ner i organisationen och chefer lite högre upp i hur prioriterad säkerhetsfrågan egentligen är i organisationen. Även hur tydlig ansvarsfördelningen är råder det delade meningar om. Trafikverket jobbar ändå aktivt med säkerhetsfrågor men det finns alltid delar som kan förbättras. Vi presenterar i slutet av rapporten ett antal förbättringsförslag på hur säkerhetsarbetet inom Trafikverket skulle kunna lyftas till en ännu bättre nivå. Läs rapporten här!