Delägare, delgrundare och VD för Gårdsvind AB

Nu har examensarbetet blivit mycket mer spännande än jag någonsin kunnat ana. Vi är fyra entreprenörer som har startat ett företag som säljer gårdsverk, mindre vindkraftverk, och tar hand om hela processen från idé till färdigt verk. Med andra ord är vi totalentreprenörer av gårdsverk. Själv sitter jag för tillfället som VD och får lära mig otroligt mycket intressant. Att få jobba tillsammans med pigga entreprenörer och företagsbyggare känns väldigt stimulerande.

Marknaden för småskalig vindkraft har haft en liten knackig historia med vindkraftverk som har gått sönder och inte hållit måttet. Därför har vi varit synnerligen noggranna när vi har valt leverantör. Det är inte svårt att lista ut att vi kommer få problem om något skulle inträffa med verken vi säljer. Med vår leverantör av gårdsverk känner vi oss mycket trygga och säkra med produkten.

Intresset för egenproducerad el är stort och många vill kunna ersätta el de köper med el som produceras från till exempel ett eget gårdsverk. Förhoppningsvis kommer den statliga nettomätningsutredningen, som ska vara klar den 1 december, fram till att en lag om nettodebitering är något att satsa på. Då blir värdet av den egenproducerade elen mycket högre än om man som idag, säljer överskottselen till spotpris på elmarknaden. Ekonomiskt är ett gårdsverk en bra investering, samtidigt som man blir mindre påverkad av elpriset på marknaden. Många fördelar finns med andra ord med att producera sin egen vindkraftsel. Gårdsvind som totalentreprenör gör det också mycket enkelt för de som är intresserade att investera i ett gårdsverk. Besök hemsidan på: www.gardsvind.se

Ex-jobb hos Kraftö Vind

Nu har det sista halvåret av mina civilingenjörsstudier påbörjats hos vindkraftsprojektören Kraftö Vind. Det verkar vara ett ungt, piggt och spännande företag som är rikt på kompetens. Min uppgift blir att utreda möjligheten till att starta verksamhet inom försäljning och projektering av mindre vindkraftverk, s.k gårdsverk. Dessa verk går förhoppningsvis snabbare att uppföra eftersom tillståndsgivningen inte är lika komplicerad som för de större verken i MW storleken. En spännande framtid väntar sannolikt!

Projektrapport om ”Stödsystem och regleringar på solcellsmarknaden”

Vilken underbar sommar vi har. Dessa dagar är det riktiga skördetider för de som äger en solcellsanläggning och visst känner man suget efter en egen. För mig är det bara en tidsfråga.

I kursen Energihandel på SLU i Ultuna har jag gjort en projektrapport om vilka stödsystem och vilka regleringar som finns på den svenska solcellsmarknaden. Rapporten tar även upp varför elcertifikatsystemet inte hjälper till att driva på utvecklingen av marknaden. Det i dagsläget största önskemålet hos marknadens aktörer är att ett system med månadsvis nettomätning och nettodebitering av el införs. Med nettomätning skulle något större anläggningar löna sig att installera som småhusägare eftersom elen inte måste konsumeras exakt när den produceras. Solelen får ett högre värde för småhusägare som då kan låta sin elmätare backa när produktionen av el är högre än husets konsumtion. En utredning kring nettomätningens vara eller icke vara pågår just nu och beräknas vara färdig under hösten. Regleringen skulle kunna göra solcellsmarknaden större i Sverige. För övrigt är ett riktat stöd mot solceller nödvändigt för att inte marknaden ska dö ut, till exempel genom det investeringsstöd på 60% av den totala anläggningskostnaden som vi har idag. Intressant blir också att se vilket typ av stöd som kommer införas när dagens investeringsbidrag upphör i slutet av nästa år. Vi får väl hoppas på ett stöd som är lite mer omfattande än de 200 miljoner som avsattes till det nuvarande stödet som sträcker sig över tre år. Rambegränsningen gör nämligen att många intresserade inte får ta del av stödpengarna och således byggs inte heller så många anläggningar som skulle kunna göras. Med fortsatt teknikutveckling och minskade systemkostnader blir marknaden ändå mindre och mindre beroende av stöd, vilket är positivt för att denna förnyelsebara energikälla ska kunna växa sig starkare i framtiden. Läs rapporten här!

Vilken är sannolikheten för en kärnkraftsolycka - egentligen?

En regnig sommardag som denna kan man ju inte annat än fundera kring det här med kärnkraftsolyckor och hur stor risken egentligen är för att en olycka inträffar. Två katastrofala olyckor i kärnkraftverk har inträffat så här långt, dels Harrisburg (Three Mile Island) 1979 och dels Tjernobyl 1986. Nu var det ju rätt så länge sedan någon katastrofal olycka inträffade, så kan man säga att kärnkraften har blivit säkrare eller till och med nästan riskfri? Självklart inte. Vi närmar oss bara den dag då en olycka kommer att inträffa. Det är bara att läsa professor Charles Perrows bok "Normal Accidents" där han beskriver kärnkraften som ett komplext system som är svårt att förstå sig på och där det bara är en tidsfråga innan det händer någon stor olycka i detta system. Med tanke på hur många incidenter de svenska kärnkraftverken har haft på senare tid blir man inte direkt övertygad om säkerheten i dem. Att man bli orolig när funderingar kring detta ämne kommer upp är inte så konstigt. Det är också värt att friska upp minnet över hur debatten gick 1979 genom att ta en titt på Tage Danielssons berömda säkerhetsmonolog. Visst ger den en tankeställare!

Äntligen sommar efter en intensiv vår

Fyran är klar och bara exjobbet kvar! Den här våren har varit den mest stressiga på länge samtidigt som det har varit den mest lärorika. Skönt ändå att ligga i fas och kunna njuta av det hårda arbete som varit. Den senaste rapporten som skrevs var inte energiinriktad, men området var ändå mycket intressant. I kursen "Komplexa system i teknik och samhälle" fick vi i uppdrag från Trafikverkets järnvägsdel (det gamla Banverket) att undersöka deras säkerhetsarbete och säkerhetskultur ur ett MTO-perspektiv (Människa, Teknik, Organisation). Banverket har genomgått en rad omorganisationer och sådant kan påverka säkerhetsarbetet i fråga om kommunikation, ansvarsfördelning och prioritering. Det framkom bland annat att det råder delade meningar mellan personal längre ner i organisationen och chefer lite högre upp i hur prioriterad säkerhetsfrågan egentligen är i organisationen. Även hur tydlig ansvarsfördelningen är råder det delade meningar om. Trafikverket jobbar ändå aktivt med säkerhetsfrågor men det finns alltid delar som kan förbättras. Vi presenterar i slutet av rapporten ett antal förbättringsförslag på hur säkerhetsarbetet inom Trafikverket skulle kunna lyftas till en ännu bättre nivå. Läs rapporten här!

Inspirerande att läsa om Kinas gröna omställning

Det finns lösningar på utsläppsproblematiken, det gäller bara att implementera den gröna tekniken i samhället. Inte så bara kanske, men visst finns det stora möjligheter. Ett starkt tips är att läsa SVDs artikel om Kinas strategier inför den gröna omställningen. Kina har höga ambitioner inom vatten, vind och solenergi och har som mål att bli världsledande både utvecklingsmässigt och produktionsmässigt av grön teknik. Antar att det bara är en tidsfråga innan kunskapsöverföringen mellan väst och öst kommer vara större åt väster än åt öster inom vissa områden. Kina bör man verkligen hålla ett skarpt öga på.

Individuell mätning och debitering av vatten i Gottsunda - ett steg närmare debitering

Det blir inte alltid som planerat. Enligt den ursprungliga planen skulle Uppsalahem börja debitera sina hyresgäster på August Södermans väg i Gottsunda av deras vattenförbrukning med start nu i april. Alla komponenter till IMD-systemet är nu installerade och data har börjat att lagras. Spännande ska det bli att se hur värdena ser ut när det blir dags att analysera dessa. Nu ligger debiteringsbiten av systemet ett par månader framåt i tiden med en trolig start i sommar. Det som står för dörren är installationer av temperaturmätare inne i lägenheterna. Uppsalahem ska efter installationerna reglera inomhustemperaturen efter vilken temperatur som råder inne i lägenheterna, inte som man traditionellt sett gör då reglering sker efter vilken utomhustemperatur det är. Temperaturmätningen handlar alltså inte om debitering av inomhustemperatur, utan endast för att säkerställa en lägsta temperatur i lägenheterna (och att reglera ner en för hög inomhustemperatur). För den intresserade finns en rapport att läsa om IMD-systemet i Gottsunda. Rapporten tar upp lite historiska aspekter på IMD samt går in i detalj på hur IMD-systemet i Gottsunda ser ut. Det finns ekonomiska och miljömässiga beräkningar relaterat till Uppsalahems pilotprojekt. För hyresvärdens del kan vi till exempel visa att det kan vara en mycket lönsam affär att införa IMD av vattenförbrukning i områden som idag förbrukar mycket vatten och att den miljömässiga vinsten är begränsad. För mer spännande läsning - ta en titt på rapporten! Mer om hur det går med IMD-systemet presenteras längre fram i vår.