Vad betyder Tysklands nedläggning av kärnkraft?

Nu har debatten om Tysklands besked att stänga ner sina kärnkraftverk till 2022 pågått i över en vecka. Ett som är säkert är att nedläggningen kommer att påverka elpriset i Sverige, genom den ökade integrationen på den europeiska elmarknaden. Debatten är intressant - då både de som ser nedläggningen som en seger för miljön och de som tror att Tyskland istället kommer att satsa på kolkraft framöver - använder liknande argument.

Merkel menar att energisystemet måste ställas om och en ökning av den förnyelsebara andelen el från 17 till 35 % kan behövas. Ett problem med Tysklands kapacitet på 17 GW solel är att produktionen är närmare noll under kalla vinterdagar - och annan kapacitet då behövs.


Vad kommer då detta att innebära för Sveriges del?

Svensk Energi menar att prishöjningen i Norden blir begränsad och att Tysklands utmaning blir att ersätta baskraften som behövs. Anders Carlgren ställer sig skeptisk och menar att Tyskland kommer att använda mer kolkraft och importerad kärnkraftel. Men Carlgren har ju inte visat sig vara en visionernas man i sin roll som miljöminister.

Desertech - Tysklands initiativ med storskalig solel från saharas öken - kan iochmed beslutet få ett uppsving. En titt på deras hemsida visar att de stora investeringarna nog iaf ligger ett par år framåt i tiden: just nu initieras samarbeten och forskning relaterat till projektet. Jag tror att det kommer att dröja ett antal år innan riktigt storskaliga projekt, som Desertech, blir verklighet i Europa. Tills dess tror jag mycket på distribuerad småskalig förnyelsebar elproduktion, som med hjälp av smartare elnät kan styras bättre och som har låga investringsbarriärer.

Personligen tror jag att vi har en spännande utveckling framför oss i Tyskland, och den initiativkraft på energiområdet som Tysklands tidigare visat ser ut att fortsätta. Något som Sveriges politiker skulle kunna lära sig av? Var finns visionerna och de djärva besluten inom energiområdet Maud Olofsson?